Varför behöver vi en nationell språkoperatör?

Alla som använder Google translate har säkert märkt att det nyligen har utvecklats till en ganska praktisk tjänst – även på finska!

Automatisk översättning är en lösning där vi drar nytta av naturligt språkbruk och AI-tjänster baserade på den. I framtiden kan vi möta AI-baserade tjänster som använder text-, ljud- och röstigenkänning i mer och mer mångsidiga och krävande sammanhang.

En av de största effekterna som AI-utvecklingen har haft på samhället är automatiseringen av olika tjänster och möjligheten att skräddarsy dem efter individuella behov. Förutom automatisering kan system som använder finskspråkig AI skapa helt nya verktyg som kan öka välbefinnande och arbetsproduktivitet. AI möjliggör också att ta hänsyn till grupper som kräver särskilt stöd, såsom äldre, syn- och hörselskadade och personer med nedsatt rörlighet.

För att vi ska kunna utveckla AI-resurser för oss på vårt modersmål behöver vi finska (eller svenska eller samiska) språkresurser. Dessa är till exempel språksamlingar – dvs. språkkorpusar – som inkluderar språk skapat av människor som tal eller text och talspråkmodeller baserade på dem. Därför måste datorn lära sig att ”tala” finska. Avsikten är också att dessa modeller ska ta hänsyn till exempelvis olika slags dialektord och skillnader i uttal, oavsett om talarna är unga eller gamla, eller om det språket som används inte är deras modersmål.

Även om det finns språkmodeller på marknaden – som det finns bakom Googles tjänst – är de viktigaste av dem stängda och tjänar främst behoven hos de multinationella företag som utvecklat dem. Dessa företag prioriterar naturligtvis stora marknader, och därmed kommer finska språklösningar att göras tillgängliga långt efter att stora språkområden har fått sina – om ens då.

 

Små språkområden måste öka användningen av sitt eget språk själva

Behovet av tjänster på vårt eget modersmål har identifierats i Finland, men företag och aktörer inom den offentliga sektorn närmar sig problemet separat och oberoende, och lösningar riktas ofta till forskningsanvändning till exempel på grund av licensiering. Små språkområden lämnas oundvikligen efter i AI-utvecklingen, om de inte har sin egen språkoperatör.

Följaktligen skulle vi behöva en aktör som ser till att våra språkresurser är pålitligt tillgängliga och på lång sikt. Denna organisation skulle underhålla material, programvara och modeller och erbjuda vägledning om hur dessa resurser används och delas. Samma organisation skulle kunna samordna samarbetet mellan alla parter som är intresserade av finsk språkteknologi.

EU-kommissionen arrangerade ett samråd med intressenter om språkteknologier i Digitala Europa i februari, där det pionjärarbete som genomfördes i Finland presenterades som ett exempel på bästa metoder i Europa. Statens utvecklingsbolaget Vake publicerade en förstudierapport i slutet av 2019 om finska språkresurser som en del av AI-utvecklingen, för vilken 50 representanter från den kommersiella och den offentliga sektorn intervjuades om deras behov. Forskningen visade kommersiellt behov av ett storskaligt, balanserat språkkorpus för vardagens språk. För närvarande övervägs vart en sådan korpus bör placeras och hur det ska fungera. Den skapade verksamhetsmodellen kan fungera som ett exempel för liknande operatörer i andra länder.

Marknaden för lösningar med AI växer snabbt och finländska företag kan bli en föregångare i detta utvecklingsarbete. Eftersom marknaden saknar en aktör som skulle öka finländsk språkanvändning, har regeringen möjlighet att ta på sig en möjliggörande roll när det gäller att skapa en språkoperatör.

Meny